Sven Dahlberg, alias Picco, 1982

Sven-Åke Dahlberg, min bror, stod mig mycket nära. Han föddes i en barnrik, men kärleksfull familj den 14 december 1937.

Trots den stora barnaskaran var han efterlängtad. Han föddes nämligen som första sonen efter sex flickor. Efter dryga två år kom jag och sedan lillasyster Kerstin. Far Harald var dräng och sedan byggnadsarbetare och Mor Hilda skötte barnen och hemmet. Vi levde under mycket fattiga förhållanden. På Sorgenfri där vi hade en enrumslägenhet bodde vi alla elva. Barnen låg i rummet och far och mor i kökssoffan.På kvällen riggades sovplatserna upp. Kerstin låg i en utdragen byrålåda och fem barn låg på tvären i en utdragssäng.Trots knappa förhållanden har syskonen, de flesta boende i Malmö, alltid stått varandra nära och hållit samman.

Sven har alltid haft ett stort intresse för sin hemstad Malmö och har i flera decennier samlat på vykort, de flesta från hembygden. Sven hade sedan 20-årsåldern en reumatisk sjukdom, vilken periodvis gav honom ett stort lidande och så småningom gjorde honom rullstolsbunden. Han drabbades av flera andra svåra sjukdomar. Trots detta startade och drev han egen installationsfirma till sin död. Sven var en kämpe och dog av en lungsäckscancer efter långdraget svårt lidande den 16 november 2007.

Sven blev barnlös och på sin dödsbädd gifte han sig med Millis, sin sambo sedan 25 år. Svens fantastiska vykortssamling är unik. Tillsammans med min svärdotter Helene skall jag försöka lägga in alla de c:a 6000 vykorten på denna hemsida och i möjligaste mån göra de flesta uppgifterna sökbara.

Kalmar våren 2009
Bertil Dahlberg